Om du kamerabevakar en plats utanför din tomt och människor eller andra personuppgifter, som till exempel registreringsnummer på bilar, filmas gäller reglerna i dataskyddsförordningen, GDPR. Du har då ansvar för att behandlingen av personuppgifter följer reglerna i dataskyddsförordningen.
Om du har bestämt att kamerabevakningen ska ske för ett visst syfte – till exempel för att förebygga och utreda brott – innebär det att du är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som din kamera fångar upp.
Om din kamerabevakning är ”av rent privat natur” eller har samband med ditt hushåll finns dock ett undantag – det så kallade privatundantaget – som innebär att reglerna i dataskyddsförordningen inte gäller när privatpersoner behandlar personuppgifter, till exempel genom kamerabevakning. Det kan dock vara svårt att veta var gränsen går och om kamerabevakningen verkligen sker inom privatundantaget. För att vara på den säkra sidan bör du noga se över din kamerabevakning.
Personuppgiftsansvarig är den som har bestämt att kamerabevakningen ska ske för ett visst syfte och hur bevakningen ska gå till. Frågan om vem som är personuppgiftsansvarig bestäms alltså utifrån de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet. Om ni är flera som tillsammans bestämt syftet och hur bevakningen ska gå till kan ni bli personuppgiftsansvariga tillsammans.
Som personuppgiftsansvarig är du skyldig att
se till att behandlingen följer reglerna i dataskyddsförordningen
ansvara för att personuppgifterna behandlas på ett säkert sätt
ansvara för att visa att du följer reglerna
Det är normalt inte tillåtet att kamerabevaka utanför sitt hem eller sin tomt. Det är inte heller tillåtet att kamerabevaka sina grannar mot deras vilja.
För att kamerabevakningen ska vara tillåten krävs bland annat att följande krav är uppfyllda.
Ändamålet med bevakningen sätter ramarna för vad som får och inte får göras. Ett ändamål kan vara att förebygga brott och skadegörelse.
Ändamålet måste vara tydligt och berättigat. Det innebär att ändamålet måste vara specifikt och att det ska finnas ett verkligt behov av att kamerabevaka i det specifika ändamålet. Man kan ha flera ändamål med en bevakning.
Det är dock inte tillåtet att lägga till ett nytt ändamål med bevakningen om det är oförenligt med det ursprungliga ändamålet. Om kamerabevakningen sker för att förhindra och utreda brott kan du därför inte senare titta på bilderna för att du är intresserad av att se vilka som har passerat kameran.
Det är viktigt att tänka på att du måste ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det berättigade intresset kan till exempel vara att förebygga, förhindra och utreda brott och skadegörelse. Det måste vara ett faktiskt intresse, vilket innebär att behovet måste vara verkligt, till exempel att det har skett mycket skadegörelse eller brott där bevakningen ska ske.
Bevakar du en plats för att förebygga brott måste du alltså kunna visa att platsen är brottsutsatt. Ett annat berättigat intresse kan vara att förebygga eller förhindra olyckor. Då behöver du kunna visa att det finns en konkret risk för olyckor på platsen som ska bevakas. Rena spekulationer om vad som potentiellt kan inträffa anses inte vara ett faktiskt intresse.
Det ska finnas stöd för kamerabevakningen i en så kallad rättslig grund i dataskyddsförordningen.
En rättslig grund som ofta är aktuell vid kamerabevakning är intresseavvägning. Det innebär att behovet och det berättigade intresset av att bevaka en plats ska vägas mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär.
Privatpersoner kan sällan anses ha ett större intresse att kamerabevaka än det intrång det innebär i andra människors personliga integritet att bli bevakade.
Vid bedömningen av personers intresse av att inte bli bevakade ska särskild hänsyn tas till hur bevakningen ska utföras. Tider för bevakningen, platsen som bevakas och hur många som har möjlighet att se det inspelade materialet är faktorer som påverkar bedömningen av om en viss bevakning är tillåten.
Om bevakningen ska ske på en plats där många människor rör sig är integritetsintrånget större. Samma sak om bevakningen sker i anslutning till personers bostäder. Det innebär att du måste kunna visa att behovet av kamerabevakning väger tungt för att den ska vara tillåten.
För att spela in ljud vid kamerabevakningen krävs att behovet väger mycket tungt då ljudinspelning anses vara särskilt känsligt och inget som man kan förvänta sig sker på en allmän plats. Behovet av ljudinspelning måste också väga tyngre än de bevakades intresse av att inte blir bevakade.
Att använda samtycke som rättslig grund är svårt av den anledningen att varje person som filmas − även enstaka besökare − måste ha lämnat sitt samtycke innan kamerabevakningen påbörjas.
Om du kamerabevakar måste du informera om bevakningen. En person ska få information innan de går in på ett bevakat område så de kan välja om de vill gå in eller inte, till exempel med varningsskyltar. Dataskyddsförordningen ställer flera krav på vad informationen ska innehålla och hur den ska ges till berörda.
Informera om kamerabevakningen
Om du funderar på att börja kamerabevaka är det viktigt att känna till och ha rutiner för att hantera de rättigheter som den som blir bevakad har enligt dataskyddsförordningen. Läs mer om de bevakades rättigheter längre ner på denna sida.
Om du har bedömt att en planerad kamerabevakning har stöd i en rättslig grund är det viktigt att du inte bevakar en plats som är större än vad som nödvändigt. Det är inte tillåtet att samla in onödigt många personuppgifter, vilket kan ske om du bevakar en större plats än nödvändigt.
Vilka tider på dygnet du tänker kamerabevaka är också av betydelse. Har du till exempel problem med brott och skadegörelse enbart under sena kvällar och nätter får du inte filma under dagtid. För att det ska vara tillåtet att filma dygnet runt krävs att du kan visa att det finns ett behov av det.
Du som är personuppgiftsansvarig ansvarar för att bevakningen sker korrekt och du ska även kunna visa vilka bedömningar som du har gjort.
De bevakades rättigheter
Den som blir kamerabevakad har vissa rättigheter enligt reglerna i dataskyddsförordningen, som brukar förkortas GDPR. Det innebär i sin tur att du som utför kamerabevakningen har en skyldighet att se till att de som filmas kan nyttja sina rättigheter. Enskilda har rätt att vända sig till dig som kamerabevakar för att
invända mot bevakningen
begära tillgång till bevakningsmaterialet
begära radering av bevakningsmaterialet
få information om bevakningen.
Den som blir kamerabevakad har rätt att invända mot att bli kamerabevakad. Kamerabevakningen får då endast fortsätta om det finns tvingande berättigade skäl för bevakningen. Om sådana skäl saknas måste du som kamerabevakar sluta bevaka personen. Antingen kan du som bedriver kamerabevakningen maskera eller ”blurra” personen och fortsätta med bevakningen eller så kan du behöva stänga av kamerorna när personen är i det område som bevakas.
De som blir bevakade har rätt att få tillgång till inspelat bevakningsmaterial där de finns med på bild. Det kallas för rätt till tillgång till personuppgifter. Vid kamerabevakning kan det till exempel ske genom en eller flera skärmutskrifter från bevakningsfilmen.
Du som bevakar ska inte behöva leta igenom inspelat material över en längre tidsperiod eftersom det i sig innebär integritetsrisker. Därför kan den som begär tillgång till bevakningsmaterialet behöva
specificera datum och klockslag när hen varit på den bevakade platsen, och
identifiera sig.
Den som begär tillgång har inte rätt att få tillgång till bilder på andra personer som finns med på filmen. Om fler personer finns med på bilden ska du som bevakar anonymisera de andra, till exempel genom att maskera eller ”blurra” bevakningsmaterialet innan du lämnar ut det till den som begärt tillgång. Om materialet omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen har man inte rätt att få tillgång även om man förekommer i bild.
De som blir kamerabevakade har i vissa fall rätt att begära radering av bevakningsmaterial där de finns med på bild. Rätten att få bevakningsmaterialet raderat gäller
om det inspelade bevakningsmaterialet inte längre är nödvändigt för de ändamål som bevakningen bedrivs för
om bevakningsmaterialet har spelats in eller har behandlats på ett olagligt sätt
om personen har invänt mot bevakningen och det inte finns tvingande berättigade skäl som innebär att bevakningen måste fortsätta
De som blir kamerabevakade har enligt dataskyddsförordningen rätt att få information om bevakning från den som är ansvarig. Rätten till information innebär dels att du ska informera om bevakningen vid platsen, till exempel genom varningsskyltar, så att människor kan välja om de vill gå in i området där bevakning sker. Du ska också kunna ge information om bevakningen när någon begär det. De som blir bevakade ska också få information om det händer något med uppgifterna som innebär en hög risk för deras rättigheter och friheter.
Klagomål
En person som blir kamerabevakad och anser att bevakningen är olaglig har rätt att komma in med ett klagomål till IMY. Vi brukar rekommendera att den som vill lämna ett klagomål först pratar med den som bedriver bevakningen, tar reda på hur bevakningen sker och om den sker på det sätt som personen har uppfattat.
Om någon skickar ett klagomål till oss på IMY kan vi komma att kontakta dig som bedriver bevakningen och i vissa fall inleda tillsyn för att utreda om din kamerabevakning är otillåten. En tillsyn innebär i regel att IMY ställer skriftliga frågor.